Att bygga ett hus på månen? Jo, NASA är helt seriösa

Låt mig snacka om något som fått mig att känna mig lite utanför det normala på sistone: NASA vill faktiskt bygga en permanent mänsklig bosättning på månen.

Inte bara ett snabbt besök som Apollo, utan riktiga människor som bor där. På 2030-talet. Vilket är både otroligt spännande och lite skrämmande när man börjar tänka på logistiken.

Problemet med "bara ta med allt"

Här börjar min hjärna jobba övertid. Planen är inte så enkel som att lasta rymdskepp med förnödenheter och sedan åka. Enligt experter på rymdlogistik kostar det ungefär 1,2 miljoner dollar per kilogram att frakta saker från jorden till månen. Låt mig säga det igen: 1,2 miljoner dollar. Per. Kilogram.

Inte ett skrivfel alltså. Det blir ungefär 540 000 dollar för ett enda hekto chips eller vad du nu vill ha.

Så att dra allt från jorden blir astronomiskt dyrt (ja, ordvitsen var avsiktlig). Tänk dig dessutom om din raket exploderade på väg upp med månadens matleverans. Det hade verkligen varit en dålig dag på jobbet.

Här blir det konstigt: Frusen vatten och... att äta asteroider?

De goda nyheterna? Månen är inte helt tomhändad. Forskare har hittat stora mängder fruset vattenis nära månens sydpol – gömda i krater som aldrig ser solljus. Vatten är förstås viktigt för att dricka, men här kommer det coola: du kan dela upp det i väte och syre, som sedan kan användas som raketbränsle.

Så astronauter kan i princip både dricka och tanka från samma källa. Ganska smidigt, eller hur?

Men sen kommer vi till mat situationen, och här tar det verkligen en vändning mot det fullständigt galna.

Forskare undersöker faktiskt om astronauter i framtiden skulle kunna äta astaroider.

Jag vet. Jag vet vad du tänker. Men hör på mig.

Ett forskarteam vid Western University publicerade resultat som visar att kol i asteroidstoft teoretiskt sett skulle kunna omvandlas till ätbar mat. De använde en process som kallas pyrolys (uppvärmning utan syre) för att göra organiskt material till en olja, som bakterier glatt åt i en bioreaktor.

Är det konstigt? Absolut. Kan det mätta framtida månboende? Kanske.

Men det finns en hake

Och det här är delen som verkligen sätter saker i perspektiv. Kommer du ihåg att jag nämnde att syreproduktion har testats på Mars? Det har den. Perseverance-rovern lyckades producera ungefär 122 gram syre under två år.

Det är ungefär vad en liten hund andas in på tio timmar.

För ett helt team astronauter som hoppas leva på månen under längre perioder? Vi kommer att behöva betydligt mer än så. Betydligt, betydligt mer.

Min åsikt

Ärligt talat, när jag först hörde om "ät asteroider"-forskningen skrattade jag högt. Men ju mer jag tänker på det, desto mer förstår jag att det är exakt den sortens kreativa problemlösning vi kommer att behöva.

Vi pratar inte längre bara om att plantera en flagga. Vi pratar om att faktiskt lista ut hur människor kan trivas någon annanstans än på jorden. Och ärligt? Att forskare ens överväger dessa okonventionella metoder ger mig hopp.

Visst, 2030-talet kanske är lite optimistiskt. Teknologin behöver verkligen mycket arbete. Men jag är genuint exalterad över att se vart det här leder.

Och förresten, om astronauter kan lista ut hur man äter rymdstenar, kanske de äntligen kan lösa mysteriet varför hotellpizzan på kryssningsfartyg alltid smakar så konstigt. (Det var ett skämt, men också... faktiskt, nån borde undersöka den saken.)

Vad tycker du? Skulle du ställa upp för månboende? Låt mig veta i kommentarerna — jag vill gärna höra dina tankar om det här kosmiska äventyret vi tydligen är på väg att anmäla oss till.