Minnen hos bakterier – det här fick mig att tänka om

Det här ska jag berätta för dig. Något som verkligen höll mig vaken efter att jag först läste om det. Bakterier – de mikroskopiska varelserna vi ägnat decennier åt att döda med antibiotika – verkar ha minnen. Faktiska minnen. Och de kan föra dem vidare till sina barn.

Antingen fantastiskt eller skrämmande, beroende på hur man ser det.

Vad upptäckte forskarna?

På Carnegie Mellon och Georgia Tech har forskare studerat E. coli-bakterier (de som bor i din tarm) och hittat något remarkabelt. De här encelliga organismerna reagera inte bara på vad som händer just nu – de fattar beslut baserat på sina tidigare erfarenheter.

Forskarna utsatte bakterierna för växlande näringsförhållanden och observerade vad som hände. Det coola: bakterierna svarade inte bara på den nuvarande miljön. De verkade "minnas" vad som hänt förut och använda den informationen för att anpassa sig.

Forskaren Josiah Kratz förklarade det såhär: "Cellen svarar inte bara på miljöns signaler vid en given tidpunkt – den fattar faktiskt beslut baserat på sin historia."

Och där och då började min hjärna ställa samma fråga som du kanske ställer dig nu: betyder det här att bakterier är medvetna?

Minnesfunktionen blir konstig

Här blir det riktigt intressant. När bakterier utsätts för stress – till exempel när det saknas mat – producerar de vissa biomolekyler som förändrar hur deras proteiner fungerar. De här förändringarna kan sedan ärvas av dotterceller och till och med barnbarnsceller.

Så framtida generationer ärver minnen om miljöer de aldrig faktiskt upplevt.

Tänk på det en stund. En bakterie's barnbarnsbarn "känner" till en svårighet som hände innan den ens blev till. Det är i stort sett den bakteriella versionen av att födas med sin farmors trauma.

Det här har verkligen allvarliga konsekvenser i verkligheten. Om bakterier kan lära sig och minnas, kanske de också kan förutse hot – som antibiotika. Och det för oss in på antibiotikaresistensproblemet, som är en av de mest skrämmande utmaningarna inom modern medicin.

Varför det här spelar roll för antibiotika

Låt oss vara ärliga: antibiotikaresistens är redan ett enormt globalt hälsoproblem. Om bakterier inte bara slumpmässigt muterar för att överleva våra mediciner, utan faktiskt lär sig och anpassar sig baserat på tidigare erfarenheter – då förändrar det allt om hur vi måste angripa behandling av bakteriella infektioner.

Kratz är rakt på sak: "Om vi verkligen vill förstå och bättre kontrollera utrotning av bakteriepopulationer, måste vi också ta hänsyn till vad de upplevt tidigare."

Så de bakterier som överlevde din förra antibiotikakur är kanske inte bara de lyckliga mutanterna. De kan vara små generaler som minns slaget och förbereder sig för nästa.

Men tänker de egentligen?

Innan vi börjar oroa oss för att bakterier hemligt planerar mot oss, låt oss sakta ner lite. Vissa forskare föreslår det som kallas "Cellular Basis of Consciousness"-teorin – att även de minsta organismerna kanske har någon form av medvetande. De menar att associativ inlärning och minnesbildning i grunden är kognitiva processer.

Men här är grejen: medvetande är ett av de ämnen där experter inte ens kan enas om en definition. När forskare pratar om bakteriella "minnen" menar de inte nödvändigtvis tankar eller känslor – allt det som följer med mänskligt medvetande.

Som Kratz själv påpekar: "Om du definierar minne som en beständighet av information över tid, kräver det inte medvetande eller ens intelligens."

Så det mest korrekta sättet att tänka på det är kanske det här: bakterier är otroligt sofistikerade informationsbearbetningssystem. De sitter inte och grubblar över livets mening, men de gör definitivt mer än bara överlever tankspritt. De lär sig. De anpassar sig. Och nu vet vi att de kan minnas.

Vad betyder det här för oss?

Ärligt talat tycker jag det här är både ödmjukande och hisnande. Vi har så länge betraktat bakterier som enkla livsformer – bara små kemiska maskiner som sköter sitt. Men ju mer vi tittar, desto mer komplext verkar deras beteende vara.

Och här är grejen som verkligen fastnar hos mig: om bakterier kan lära sig och minnas, vad mer där ute gör samma sak i det tysta? Vilka andra "enkla" organismer döljer överraskande sofistikerade kognitiva förmågor?

Forskarna hade inte för avsikt att filosofera om medvetande. De ville bara förstå hur E. coli lyckas överleva i så vitt skilda miljöer. Men ibland kommer de största upptäckterna från att ställa till synes enkla frågor.

Kanske är gränsen mellan "enkelt" och "komplext" liv inte så tydlig som vi alltid trott. Och kanske – kanske bara kanske – våra minnen inte är så unikt våra som vi vill tro.

Hur som helst kan vi väl alla enas om att bakterier precis blev mycket intressantare på fester.