Tarm-hjärna-kopplingen är nu mer verklig än någonsin

Jag har skrivit om tarm-hjärna-förbindelsen ett tag nu, men ärligt talat? Den här nya forskningen fick mig att haja till ordentligt.

Forskare vid University of Wisconsin-Madison har upptäckt att vissa av oss går omkring med tarmbakterier som producerar ett ämne som kanske lugnt och stilla påskyndar kognitiv försämring. Och grejen är – du hade antagligen ingen aning.

Vad är det här ämnet egentligen?

Föreningen heter imidazolpropionat (förkortat ImP), och den tillverkas av vissa bakterier som hänger runt i tarmen. Dina tarmbakterier skapar den när de smälter mat och genererar energi.

Det intressanta är att inte alla tarmar producerar samma mängd av den här grejen. Vissa människor har relativt höga nivåer som flyter omkring i blodet, medan andra knappt producerar något alls.

"Det handlar om mikrober som inte ens behöver vara extremt talrika för att ha verklig påverkan på sin värd," berättade en av forskarna.

Så vad är grejen?

När ImP väl kommer in i blodet kan den färdas till andra delar av kroppen – inklusive hjärnan. Och i musstudier verkade det här ämnet öka ansamlingen av de besvärliga proteinerna (beta-amyloid och tau) som är klassiska kännetecken för Alzheimers sjukdom.

Kort sagt: ImP kanske hjälper dessa skadliga proteiner att byggas upp snabbare än de annars skulle göra.

Men här blir det riktigt spännande.

Forskarlaget tittade på blodprover från nästan 1 200 personer som deltog i Alzheimers förebyggande studier. De fann att deltagare med högre ImP-nivåer var betydligt mer benägna att visa biologiska markörer förknippade med demens – och när de gick igenom kognitiva testdata över tid var mönstret tydligt.

Personer med de högsta ImP-nivåerna upplevde den snabbaste kognitiva försämringen.

Det är ingen liten skillnad heller. Det här är den typen av samband som får forskare att spetsa öronen.

Den genetiska överraskningen

Som om det inte räckte upptäckte forskarna också något fascinerande kring genetiken. Cirka 43% av personerna i deras studie bar en specifik genetisk variation som var kopplad till avsevärt högre ImP-nivåer i blodet.

Här är den misstänkta mekanismen: den genetiska skillnaden kan påverka hur effektivt dina njurar filtrerar ut ImP ur blodet. Om njurarna inte rensar bort det ordentligt stannar mer kvar i cirkulationen – och potentiellt mer når hjärnan med tiden.

Och det bästa? Samma genetiska variation hade redan kopplats till ökad Alzheimersrisk i tidigare storskaliga genetiska studier. Forskarna hade bara aldrig förstått varför förrän nu.

Det här är ett perfekt exempel på hur vetenskap ofta fungerar – du hittar en korrelation först, sedan lägger du år på att lista ut den faktiska biologiska mekanismen bakom.

Kan vi faktiskt göra något åt det?

Här är frågan som alla ställer sig: betyder det här att vi faktiskt kan förebygga eller bromsa Alzheimers genom att rikta in oss på det här ämnet?

Forskarna tror det är en verklig möjlighet. En av dem jämförde det med kolesterol och statiner – miljontals människor med högt kolesterol tar mediciner som sänker de nivåerna och minskar risken för hjärt-kärlsjukdom. I framtiden kanske det finns ett liknande tillvägagångssätt för ImP.

Det sagt, förvänta dig inte en enkel lösning ännu. Ämnet produceras när tarmbakterierna bryter ner histidin – en aminosyra som är absolut nödvändig för människors hälsa och finns i massor av livsmedel, särskilt proteinrika sådana.

"Generellt sett skulle ett bättre kostintag antagligen hjälpa," påpekade en forskare. "Men det är inte så enkelt som att säga 'sluta äta ägg' eller 'ätså mycket rött kött.' För du behöver histidin, och det finns överallt."

Rättvisa poäng. Vi ska inte börja tala om för folk att undvika en essentiell aminosyra bara för att sänka en metabolit.

Vad betyder det här för dig (just nu)

Jag ska vara ärlig – den här forskningen är spännande, men den är inte där din läkare kan testa dina ImP-nivåer och sätta dig på behandling imorgon. Det här är tidig vetenskap, och det finns år av forskning framför oss.

Men här är vad jag genuint hoppfull inför:

Vi blir allt bättre på att förstå de specifika biologiska mekanismerna bakom Alzheimers sjukdom. Och med specifika mekanismer kommer specifika mål för behandling. Ju mer vi lär oss om dessa vägar, desto närmare kommer vi interventioner som faktiskt kan fungera.

Tarm-hjärna-kopplingen är verklig, och den är mer inflytelserik än vi någonsin föreställt oss. Ditt matsmältningssystem är inte bara en maskin för att bearbeta mat – det verkar föra pågående samtal med hjärnan på sätt som vi bara börjar förstå.

Ta hand om din tarmhälsa, ät bra, var nyfiken på ny forskning – och kanske en dag kommer den här forskningslinjen att leda till något som hjälper miljontals människor.

Vetenskapen rör sig långsamt, men den rör sig. Och ibland överraskar den oss.