När kopieringsmaskinen inne i dig går snett
Tänk dig att du ska kopiera ett viktigt papper på jobbet. Maskinen gör två exemplar – men lägger båda i samma pärm. Plötsligt har du dubletter där det bara ska finnas en.
Ungefär så kan det gå till i kroppen när celler delar sig. Processen heter celldelning och pågår ständigt. Varje gång kopieras allt DNA och fördelas sedan till två nya celler. Det kräver tusentals molekyler som samarbetar.
Ibland fungerar inte steget där cellen ska klyvas itu. Då blir resultatet en enda cell med dubbla mängden DNA.
Två olika sätt att misslyckas
Forskare vid Hokkaido universitet har tittat närmare på hur sådana celler uppstår. De har identifierat två huvudvägar.
Vid cytokinesis-fel når cellen nästan ända fram till delning. I sista stund ger den upp och stannar som en stor cell med allt DNA kvar.
Vid mitotisk glidning avbryts processen tidigare. Kromosomerna hinner aldrig sorteras ordentligt innan cellen backar ur.
Resultatet beror på vägen
Med hjälp av avancerad mikroskopi kunde forskarna följa cellerna över tid. Skillnaden var tydlig.
Cellerna från cytokinesis-fel klarade sig oftast bra. Kromosomerna låg jämnt fördelade trots den dubbla mängden DNA.
Cellerna från mitotisk glidning däremot hade stora problem. Kromosomerna hamnade huller om buller, vilket skapade obalans. Många dog.
Forskarna testade att rätta till kromosomfördelningen i de sämre cellerna. Då överlevde fler. Det visade att det inte bara handlar om mängden DNA – utan om hur väl den är organiserad.
Kopplingen till cancer
Dubbla genom är vanliga i tumörer. Vissa cancerbehandlingar kan dessutom utlösa just detta fenomen som bieffekt. Då riskerar man att skapa celler som överlever och fortsätter växa.
Den nya insikten öppnar möjligheter. Om kromosomernas organisation är avgörande kan man kanske styra processen så att de instabila cellerna dör istället för att överleva.
En enkel fråga med stort svar
Docent Ryota Uehara påpekar att forskare länge vetat att helgenomduplicering kan ske på olika sätt. Men ingen hade tidigare undersökt om vägen spelar roll.
Nu vet vi att den gör det. Och det kan få betydelse för hur vi angriper cancer i framtiden.