Glaciären som bara försvann
Tänk dig att en hel liten stad plötsligt bara försvinner. Så dramatiskt var det när Hektoria-glaciären i Antarktis kollapsade på bara femton månader. Mellan början av 2022 och våren 2023 drog sig isen tillbaka femton kilometer – och under en särskilt dramatisk period förlorade den fem kilometer på bara två månader. Det är den snabbaste reträtten av bottenfast is som någonsin mätts.
Tjugo år av osäkerhet
Förändringen kom inte från ingenstans. Redan 2002 bröts Larsen B-issockeln sönder. Den stora, flytande isplattan som skyddade glaciärerna bakom sig försvann på kort tid. Hektoria och grannarna förlorade sitt stöd. I tio år därefter blev isen tunnare och glaciären drog sig tillbaka.
Runt 2011 hände något oväntat. Havsisen växte till och fungerade som ett tillfälligt stöd. Hektoria började växa ut igen. En kort period av stabilitet.
När stödet försvann
I januari 2022 slog kraftiga havsvågor sönder havsisen. Utan stöd började glaciärens flytande tunga brytas sönder. Stora isblock föll av och drev iväg. På sommaren 2022 hade glaciären redan dragit sig tillbaka tio kilometer.
En platt botten blev farlig
Satellitbilderna och seismiska mätningar avslöjade en viktig detalj. Isen låg på en bred, relativt flat berggrund. När havsvatten vid högvatten kan tränga in under isen lyfts den tillfälligt upp. Det leder till plötsliga brott – så kallad flytkraftsdriven kalvning. När isen dessutom blir tunnare blir risken för stora kollapsblock högre. Just det skedde på nytt våren 2023 när glaciären förlorade ytterligare fem kilometer på två månader.
Varför bry oss om en liten glaciär?
Hektoria är inte särskilt stor. Men samma mekanism som ledde till den rapidsa kollapsen kan upprepas på stora glaciärer. När temperaturerna stiger på Antarktiska halvön förlorar många glaciärer sina flytande tungor. De blir tidevattensglaciärer – där isen direkt möter havet. Samma utveckling sker också i Grönland och Alaska.
När bottenfast is bryts av och hamnar i havet stiger havsnivån. Om processen accelererar på större glaciärer kan konsekvenserna bli allvarliga för kuststäder världen över.
Ny teknik ger bättre överblick
Forskare får nu bättre verktyg att följa förändringarna. Satelliter som NASA:s NISAR och SWOT kan följa isrörelser med centimeterskala precision. De spårar också förändringar i isens form och havsnivån med detaljrikedom som tidigare saknats.
Forskarna bakom projekten, som Naomi Ochwat vid universitetet i Innsbruck, använder dessa data för<|eos|>