Båten som inte borde finnas

Okej, den här historien måste jag bara berätta. Den är helt fantastisk.

Tänk dig: Det är 1943. Tyska ingenjörer bygger en snabbsegrare med ett flygmotor在里面, klädd i lättviktsaluminium, designad för att susa över Medelhavet och lägga minor eller spana efter fiendens ubåtar. Den är snabb, den är experimentell – och den är i princip ett flytande science project.

Sedan tar kriget slut, och ingen vet vad som hände med de här båtarna. De är borta. Utplånade ur historien.

Tills en grupp dykare bestämmer sig för att leta.

Jakten börjar

År 2013 blir en historiker vid namn Karelas George besatt av att hitta en av de här sällsynta farkosterna. Han slår sig ihop med en grupp som heter AegeanTec, och så börjar de gräva i gamla dokument, sjökort och krigsarkiv. Tänk dig det som detektivarbete – förutom att ledtrådarna är utspridda över årtionden av pappersarbete och brottsplatsen ligger 96 meter under vattenytan.

Ja, djupt alltså. Verkligt djupt. Inte precis en avslappnad snorklingsutflykt.

Teamet använde sonarteknik för att scanna havsbottnen cirka 100 kilometer norr om den grekiska ön Lefkada. Och där var den – konturerna av ett vraket som inte matchade några kända register.

När dykarna äntligen simmade ner i det grumliga mörkret hittade de en 12,5 meter lång båt som låg så gott som intakt på botten.

Vad de upptäckte

Och här blir det riktigt spännande.

Vraket var LS 6 – en av de experimentella tyska snabbbatarna som kallades Leichte Schnellboote. Och det bästa? Historierna trodde att ingen av de här båtarna överlevde kriget. De var helt enkelt... borta.

Fram tills nu.

Teamet kunde skönja silhueterna av Jumo flygmotorer genom luckan. (Kom ihåg, de här båtarna hade planetmotorer instoppade i sig – hur galet är inte det?) De hittade delar av skrovet, och så småningom spårade de fram rester av bogserlinan som användes när båten drogs för reparation.

Den detaljen? Det var den som bekräftade exakt vilken båt det här var.

LS 6:s olyckliga öde

Så vad hände med grejen?

Enligt forskningen skadades LS 6 den 24 september 1943. Den troliga skurken? Italienska jaktbombplan. (Det här var precis efter att Italien bytte sida, så plötsligt flög de där italienska planen för de Allierade.) De träffade skrovet, och båten behövde bogseras till Pireus för reparation.

Men skadan var för allvarlig. Båten sjönk under bogseringen.

Forskarna tror att det faktum att den var byggd i aluminium är anledningen till att den bevarats så väl. De flesta fartyg från den eran har för länge sedan korroderat bort, men aluminium klarar sig annorlunda under vatten.

Varför det här spelar roll

AegeanTec-teamet uttryckte det perfekt när de sa: "Få upplevelser kan jämföras med privilegiet att vara de första att dyka, dokumentera och identifiera en bortglömd bit historia."

Och ärligt talat? Jag älskar det. Vi har alla sett de stora museiföremålen – de berömda örlogsfartygen, de väl dokumenterade flygplanen. Men saker som den här? De experimentella projekten, de konstiga enstaka skapelserna som aldrig hamnade i historieböckerna? De är de verkliga skatterna.

De här båtarna var före sin tid på vissa sätt. Lätta, snabba, med teknik som inte blev vanlig förrän årtionden senare. Och nu, 96 meter under ytan, är LS 6 det enda kända exemplet av sin sort i hela världen.

Det där är inte bara ett vrak. Det är en tidskapsel.

Källa: Popular Mechanics
https://www.popularmechanics.com/science/archaeology/a73516566/ls6-german-boat-discovery