En helt ny form av magnetism – och forskarna som hittade den dolda tredje vägen
Något har hänt i fysikens värld som får mig att,跳 av ren och skär fascination. Forskare har upptäckt en helt ny typ av magnetism. Den har funnits där hela tiden – vi har bara missat den.
De två magnetismtyperna vi känner till
Låt mig börja med grunderna. De flesta av oss minns från skolan att det finns två sorters magneter:
Ferromagneter är de vanliga magneterna som sitter på kylskåpsdörren. Där pekar alla små magnetiska moment åt samma håll, vilket skapar ett magnetfält du kan känna med fingrarna.
Antiferromagneter är de tysta kusinerna. Här pekar de magnetiska momenten åt motsatta håll och tar ut varandra. Du kan inte plocka upp dem med en annan magnet, men de har fascinerande elektroniska egenskaper.
I över hundra år trodde fysiker att detta var hela listan. Klart. Avklarat. Nästa kapitel.
Altermagnetism: den hemliga tredje kategorin
Men de hade fel.
Tre forskare – professor Jairo Sinova vid Mainz universitet, doktor Libor Šmejkal och professor Tomas Jungwirth från Tjeckiens vetenskapsakademi – har precis vunnit det prestigefyllda Europhysics Prize 2026. Priset går till deras bevis för att det finns en tredje kategori som gömt sig i skuggorna.
Den heter altermagnetism.
Det intressanta är att altermagneter beter sig som båda typerna samtidigt – men också som ingen av dem. Likt antiferromagneter har de inget nettomagnetfält; de magnetiska momenten tar ut varandra. Men: deras elektroner kan ha egenskaper som vi vanligtvis förknippar med ferromagneter.
Tänk dig att upptäcka en ny färg. Eller ännu mer träffande: att upptäcka att det du kallade "rött" egentligen har nyanser du helt missat.
Varför spelar det här någon roll?
Jag vet vad du tänker: "Intressant, men vad har det med mig att göra?"
Bra fråga. Här blir det riktigt spännande.
Altermagnetiska material kan transportera elektriska strömmar med starkt polariserade elektroner och samtidigt ha extremt snabba magnetiska dynamiker. På vanlig svenska? Det här kan bli jättestort för något som kallas spintronik – teknologin som kanske driver nästa generations datorer och elektronik.
Potentiella tillämpningar:
- Snabbare, effektivare minnesenheter
- Avancerad elektronik långt bortom dagens teknik
- Material för kvantdatorer
Men det blir värre. Upptäckten har avslöjat oväntade kopplingar till topologiska fenomen, supraledning och kvantmaterial med bisarra elektronbeteenden. Forskarnas arbete har i praktiken öppnat en helt ny lekplats för fysiker att utforska.
Jakten på de dolda mönstren
Det verkligt fascinerande här är hur forskarna gjorde upptäckten. Allt började med att studera hur elektricitet rör sig genom magnetiska material – specifikt något som kallas den kristallina anomal Hall-effekten.
Till en början verkade dessa konstiga beteenden vara enstaka anomalier. Men Šmejkal, som arbetade med forskningen i åtta år, började se ett mönster. Han insåg att detta inte var slumpmässiga undantag – de var sammanbundna av en djupare princip som handlade om elektronernas spinnsymmetrier.
Genombrottsögonblicket kom 2022 när teamet publicerade ett omfattande klassificeringssystem för altermagnetism och identifierade hundratals material som potentiellt kunde uppvisa denna tredje magnetform.
När experimentella grupper världen över började testa dessa förutsägelser, växte bevisen. Altermagnetism var verklig.
Det finns fortfarande så mycket kvar att lära
Det som slår mig med den här historien är hur fysik ofta framställs som en avslutad vetenskap där allt viktigt redan är upptäckt. Men att något så fundamentalt har gömt sig i fullt dagsljus i över hundra år? Det säger något viktigt.
Det finns fortfarande så mycket vi inte förstår. Till och med de mest "moget" vetenskapliga områdena kan innehålla grundläggande överraskningar.
Och ärligt talat? Det är rätt vackert.
Nästa gång du använder en magnet eller laddar telefonen: tänk på att det kanske finns hela kategorier av fysiska fenomen vi ännu inte ens har gett namn åt. De väntar på någon nyfiken nog att titta lite närmare.
Källa: ScienceDaily – Scientists who discovered a third form of magnetism win major physics prize