Forskare har avslöjat Silescelida acristata – en 240 miljoner år gammal reptil som levde precis efter Jordens värsta massutdöende. Men det är inte det mest fascinerande. En del av fossilet låg bortglömt i en museisamling i tjugo år innan någon insåg vilken skatt de hade.

Forskare omvärderar nu den blygsamma mitokondrien och ger denna cellorganell en ordentlig befordran – från "batteri" till "beteendedirektör". En ny omfattande genomgång tyder på att mitokondrier gör betydligt mer än att bara förse dina celler med energi. De kan faktiskt styra din ångest, motivation och till och med hur du lär dig.

En banbrytande studie visar att det kan vara möjligt att återställa kommunikationen mellan hjärnceller hos vuxna möss med autismliknande symtom. Genom att rikta in sig på en specifik hjärnmekanism öppnas en ny dörr – möjligheten att behandla tillståndet kan finnas kvar även sedan hjärnan är fullt utvecklad.

År 2021 gjorde forskare vid Penn State något helt galet — de riktade en kärnreaktor mot en bit metall som kan ha kommit från Amelia Earharts försvunna plan. Låt mig berätta varför det här är en av de coolaste historierna där vetenskap möter mysterium som du kommer att läsa idag.

Forskare vid UCLA har upptäckt att värme kan styras genom vissa kristaller vid rumstemperatur. Istället för att spridas ut slumpmässigt – som värme gör i vanliga material – färdas den i koncentrerade strålar. Upptäckten kan vara lösningen på ett av elektronikvärldens största problem: att hålla komponenter svala. Det fascinerande är att principen påminner om hur fiberoptik guidar ljus – fast för värme.

Forskare har tagit fram en mjuk, bärbar plåsterliknande enhet som skickar ultraljud mot hjärnan – för att hjälpa dig sova djupare och mer återhämtande. Utan piller, operation eller någon av de irriterande sömnapnéapparaterna. Och resultaten är riktigt imponerande.

Färsk forskning antyder att en av jordens äldsta och mest förbisedda organismer – mossa – kan ha ett hemligt kommunikationssystem som stått gömmit i det öppna. Forskare har registrerat elektriska signaler i mossa som påminner hisnande mycket om enkel nervaktivitet. Detta utmanar allt vi trodde oss veta om växters "intelligens".

Kemister har lyckats lura elektroner att bryta mot sina egna regler. Det öppnar för helt nya sätt att bygga avancerade molekyler. Upptäckten kan göra läkemedelsutveckling och materialforskning betydligt mer flexibel.

NASAs ingenjörer har lyckats med något riktigt häftigt: de har hittat ett sätt att ge Voyager 2 lite mer tid genom att bokstavligt talat koppla om sonden från jorden. Låt mig berätta varför det spelar roll och hur de gick tillväga.

Arkeologer som grävde längs Kinas Grossa mur stötte nyligen på något riktigt anmärkningsvärt: en kanon från Mingdynastin på drygt 110 kilo, komplett med en inskription som daterar den till 1632. Men det som verkligen fick mig att haja till var designen – den ser misstänkt europeisk ut, och det säger en hel del om hur handeln flöt mellan världens hörn redan för flera hundra år sedan.

Tänk dig att samma verktyg kunde både slå i spikar och skruva i skruvar — beroende på åt vilket håll du vände det. Ungefär sådant har nu forskare upptäckt att silver-nanokatalysatorer kan göra inuti enheter för ren energi. Och den här lilla finessen kan vara nyckeln till att få vätgasenergi att faktiskt fungera i stor skala.

Forskare har upptäckt ett supermassivt svart hål som på något sätt hamnat långt utanför sin galax centrum. Och det värsta? De fångade det på bar gärning när det slet isär en stjärna som råkade passera. Upptäckten får oss att ompröva allt vi trodde vi visste om var dessa kosmiska jättar brukar hålla till.

Tänk om det största hindret för att leva på Mars varken handlar om bostäder eller odling av mat – utan om något betydligt mer vardagligt: fraktkostnader? Forskare i Schweiz har räknat på saken, och resultaten kan överraska dig.

Vi har alltid varit fascinerade av jättestora dinosaurier. Men nu ställer forskare en fråga i den andra änden av storleksskalan: varför krympte aldrig dinosaurierna till de pyttelilla storlekar vi ser hos så många djur idag?

Ny forskning pekar på en överraskande förklaring. Konkurrensen med tidiga däggdjur kan ha stoppat våra dinosauriekompisar från att någonsin bli små nog att rymmas i handen. Tänk dig en värld där dinosaurier var lika små som möss – skulle inte det vara lite konstigt?

Forskarna tror att just konkurrensen om resurser spelade en avgörande roll. Medan däggdjuren hittade sin nisch som små djur, höll sig dinosaurierna till mellanstora och stora kroppsstorlekar. Det är en påminnelse om att evolutionen inte alltid tar de vägar vi förväntar oss.

Föreställ dig en liten fabrik som är så intelligent att den efterliknar hur riktiga levande celler jobbar – och som dessutom använder enbart solljus för att spotta ut väteperoxid. Det är i princip vad kinesiska forskare har åstadkommit, och det är inget mindre än ren science fiction.

När du föreställer dig våra förfäder för 60 000 år sedan — vad kommer du att tänka på? Nog inte någon som sitter och ritar geometriska mönster med exakt matematisk precision. Men ny forskning pekar på att just det var fallet. Och i så fall kan det omkullkasta allt vi trodde oss veta om hur mänskligt tänkande utvecklades.

Nyforskning på världens sällsyntaste skallar visar att duvan hade ett förvånansvärt sofistikerat sätt att uppleva sin omgivning. Sinnesförmågorna var såpass välutvecklade att dagens duvor nästan framstår som primitiva i jämförelse.

Minns du att du som barn undrade om det gröna du såg egentligen såg ut som någon annans blå? Nu har forskare äntligen knäckt koden på en av de största gåtorna kring hur våra ögon fungerar – och tro mig, svaret är mycket coolare än du nog tror. Och lila? Det är i princip en lögn som din hjärna hittar på.

Forskare i Milano har kommit på något som låter som ett skämt, men som egentligen säger en hel del om mänskligheten. När någon som var utklädd till Batman klev på en tunnelbanevagn tillsammans med en gravid kvinna, blev människor plötsligt mycket mer benägna att erbjuda henne sin plats. Resultaten kan lära oss något viktigt om varför vi så ofta missar chanser att vara snälla.

Forskare har hittat ett smart sätt att ta sig förbi ett av de största hindren i chipkonstruktion. Genom att lägga till ett buffertlager tunnare än en DNA-sträng kan tekniken äntligen bli praktisk. Upptäckten kan göra atomiskt tunna halvledare realistiska för riktiga processorer.