Jag var övertygad om att jag kände till vad rena golv innebar. Sedan provade jag en dammsugare med LED-belysning. Låt mig säga så här: jag hade helt fel. Bissell PowerClean FurFinder har totalt förändrat hur jag städar.

Med julifirandet framför oss finns det något med metallkylare som bara känns rätt. De väcker nostalgi, de håller dryckerna kalla längre, och ärligt talat får de dig att verka som att du har koll på läget vid vilken trädgårdsgrillning som helst.

Efter år av att ha levt med mattor som var "rent大概hyffsat" provade jag Bissell Revolution HydroSteam – och inser nu vad jag har gått miste om. Spoiler: golven har aldrig sett så bra ut, och jag undrar genuint varför jag inte gjorde det här tidigare.

Efter år av att ha slitits med golvmattor som glider runt, samlar skräp på alla fel ställen och ser sorgliga ut — förstår jag äntligen varför ett företag är besatta av den där delen av bilens interiör som du antagligen aldrig ens tänkt på.

Forskare testar något som kan göra vissa former av blindhet reversibla. De får åldrande ögonceller att fungera som yngre versioner av sig själva. Det är ingen science fiction längre. Och möjligheterna sträcker sig långt bortom synen.

Så ska människor äta på månen – ja, verkligen

NASA vill skicka människor tillbaka till månen. Och den här gången vill de stanna. Men att leva 384 400 kilometer från närmaste livsmedelsbutik innebär lite, ja, utmaningar.

Forskare börjar bli kreativa. Tänk dig frys torad månvatten och hamburgare gjorda på asteroiddamm. Jo, du läste rätt.

Så nästa gång du gnäller över matpriserna – kom ihåg att någon faktiskt måste lista ut hur man ska få astronauter att äta på månen. NASA har nyligen meddelat planer på en "semi-permanent" närvaro på månens yta någon gång under 2030-talet. Tänk dig det som ett slags mån AirBnB – fast istället för en mysig stuga i skogen får du ett högteknologiskt boende i en krater där solen aldrig når. (Vänta, glöm AirBnB-jämförelsen. Recensionerna skulle bli förödande.)

Varför det är svårare än det låter

Det ingen berättar för dig om rymdutforskning: allt är katastrofalt dyrt och logistiskt helt galet. Att skicka saker från jorden är inget skämt. Vi pratar om 1,2 miljoner dollar per kilogram för att leverera förnödenheter till månen. Föreställ dig om din matleverans kostade så mycket. Du skulle aldrig beställa snacks igen.

Och här är det som oroar mig: vad händer om något går fel under uppskjutningen? Den där raketen som exploderar betyder inte bara förlorad last. Det betyder astronauter som får se sin månads mat bli en stjärna. Den nivån av ångest kan jag inte relatera till.

Månen har is – och det är fantastiskt nyheter

Men innan du börjar tro att hela månbase-idén är dömd, finns det genuint coola nyheter. Månen verkar ha betydande mängder froset vatten, särskilt nära sydpolen, gömt i kratrar som aldrig ser solljus.

Vatten är i stort sett rymdresursernas superhjälte. Astronauter kan dricka det, självklart. Men här blir det science fiction: dela vattnet i väte och syre, och du har raketbränsle. Det är som om månen bara slentrianmässigt sitter på en guldgruva av möjligheter.

Syreproblemet (det är större än du tror)

Nu till syre. Vi har faktiskt lyckats skapa syre på en annan planet – Mars. NASAs rover Perseverance klarade av det med en anordning som heter MOXIE. Men här kommer reality check: mellan 2021 och 2023 producerade den bara 122 gram syre totalt. Som jämförelse? Det är ungefär vad en liten hund andas på tio timmar. En hund. Tio timmar.

Samtidigt har du flera astronauter som behöver andas dygnet runt. Vi behöver verkligen en ordentlig uppgradering av syreframställningsteknik innan någon kan leva bekvämt där uppe.

Asteroidmaten (ja, verkligen)

Och nu kommer min favoritdel: möjligheten att astronauter kan äta asteroider. Jag vet vad du tänker. "Nu tappar hon mig helt." Men häng med.

Forskare vid Western University publicerade en studie som visade att kol i asteroiddamm teoretiskt kan omvandlas till mat. De använde en process som kallas pyrolys (i princip uppvärmning utan syre) för att omvandla kolrika material till en olja som bakterier glatt åt. Bakterierna är förstås inte mänsklig mat. Men att bakterier äter något betyder att vi är på rätt spår. Det är som ett bevis för konceptet kosmisk matlagning.

En forskare jämförde det med militära tillämpningar – föreställ dig att försörja trupper på avlägsna platser genom att återvinna deras eget avfall. Frasen "vi är vad vi äter" får en helt ny betydelse när "det vi äter" inkluderar gårdagens matförpackningar.

Kan månboende odla riktig mat?

Bortom asteroidsnacks finns det också prat om "agrivoltaiskt jordbruk" – i praktiken att odla grödor under solpaneler. Tekniken utforskas redan på jorden för att maximera markanvändningen, och samma principer kan tillämpas på månen. Lägg till experimentella amorfa kisel-solpaneler, och du har ett system som en dag kanske kan producera riktiga sallader för månbor. Även om jag antar att månssallad aldrig riktigt kommer att slå en färsk trädgårdssallad här.

Sammanfattningsvis

Månbaseplanen är ambitiös. Till och med galet ambitiös. Men mänskligheten har en tendens att få "omöjliga" saker att hända när vi bestämmer oss för det.

Kommer astronauter att käka asteroidbaserade proteinbars inom det närmaste decenniet? Antagligen inte riktigt ännu. Men vetenskapen utvecklas snabbare än de flesta av oss inser. Och ärligt talat? Att forskare ens seriöst överväger "att äta rymdstenar" som en livskraftig matstrategi säger mig att människor kommer att hitta ett sätt. Vi har alltid varit remarkabelt bra på att lista ut hur vi överlever i omöjliga platser. Månen är bara nästa logiska steg.

Och nu ursäktar ni mig – jag behöver uppskatta att jorden kommer med andningsbar luft och pizza-leverans.

Källa: https://www.popularmechanics.com/space/moon-mars/a71785318/lunar-base-astronaut-living

Forskare har upptäckt att havanemoner använder en helt annorlunda immunstrategi än vi människor. De förlitar sig på ett protein som faktiskt dämpar deras antivirala försvar – och ändå är denna "broms" helt avgörande för deras överlevnad. Fynden ritar om vår förståelse för hur djur har utvecklat förmågan att bekämpa virusinfektioner.

Den där känslan när du är helt säker på att någon dömer dig, även om de troligen inte gör det? Din hjärna är bokstavligen kopplad för att se världen genom dina tidigare erfarenheters ögon. Och här kommer det konstiga: forskare börjar inse att Freud kanske hade rätt om något stort hela tiden.

Virginia Tech har gjort en överraskande upptäckt som utmanar allt vi trodde vi visste om lillhjärnan. Resultatet kan förändra hur vi forskar om och behandlar sjukdomar som dystoni, ataxi och tremor.

Forskare har äntligen knäckt ett av cancercellernas mest förbryllande knep – och förstått exakt hur melanomtumörer håller sig vid liv genom att lura celldöden. Lösningen handlar om små skyddande ändar på våra kromosomer, så kallade telomerer, och en genetisk dubbelmekanism som ger cancercellerna förmågan att leva långt längre än de egentligen ska.

Ny forskning från Japan pekar på att vitamin C可能 gör mer än bara att stärka immunförsvaret—det kan också hjälpa hjärnan att hålla sig frisk med åldern. Forskarna upptäckte att äldre vuxna med låga nivåer av vitamin C visade mätbara förändringar i hjärnans struktur, vilket väcker intressanta frågor om vad vi faktiskt stoppar i oss.

Nästan hälften av alla amerikaner med njursvikt som remitteras för transplantation påbörjar aldrig ens utvärderingen. Det visar en ny banbrytande studie. Forskarna fann oroande skillnader kopplade till bostadsort, civilstånd och inkomst. Det här är varför det spelar roll — och vad vi eventuellt kan göra åt saken.

I årtionden trodde vi att vi förstod hur supervolkaner som Yellowstone fungerade. Nu visar det sig att vi kan ha haft helt fel. Ny forskning avslöjar att magman under Yellowstone inte kommer från den plats alla utgått från — och förklaringen handlar om något som forskare kallar för en "mantelvind" under Nordamerika.

Forskare har upptäckt att en modifierad form av vitamin B12 kan smita förbi hjärnans naturliga försvarslinjer och leverera cancerbekämpande läkemedel direkt till tumörer. Det är som att hitta en hemlig bakdörr in i en fästning som har hållit behandlingar borta i decennier. Och de första resultaten? Ärligt talat – de fick mig att höja på ögonbrynen.

Hawaii testar något som låter nästan för bra för att vara sant – att förvandla fisknät och plastskräp som dragits upp ur havet till faktiska vägbeläggningar. Och det bästa? Preliminär forskning tyder på att dessa "plastvägar" faktiskt kan vara lika bra (eller till och med bättre) för miljön än traditionell asfalt. Låt mig förklara vad de gör och varför det spelar roll.

Forskare har hittat en överraskande förklaring till varför midjan tenderar att växa med åldern. Det visar sig att kroppen inte bara lagrar mer fett – den tillverkar faktiskt mer av det. Anledningen är en nyligen upptäckt typ av stamceller som blir betydligt mer aktiva i medelåldern.

Forskare har hittat två planeter som är så luftiga att bomullsgodis känns som betong i jämförelse. De snurrar runt tusen ljusår bort och kallas för "superfluffiga" planeter. De får oss att ompröva allt vi trodde oss veta om hur planeter bildas.

Tro mig – när du får höra hur löjligt lätta de är kommer Jupiter aldrig mer verka särskilt imponerande.

Forskare har upptäckt att varje levande cell i din kropp avger små ljusblixtar. De är så svaga att vi inte kan se dem med blotta ögat, men med rätt verktyg går de att mäta. Fenomenet kallas biofotoner — och det kan vara den pusselbit forskare länge letat efter när det gäller att förstå hur våra celler pratar med varandra. I framtiden kanske läkare till och med kan använda upptäckten för att hitta sjukdomar som cancer på helt nya sätt.

Jag har skakat på huvudet åt alldeles för många prylar som utlovar att fixa allt men knappt fixar något. Så när jag fick höra om en robotdammsugare som delar sin docka med en sladdlös stickdammsugare var jag tvungen att undersöka saken närmare – och det jag hittade var faktiskt riktigt intressant.

En banbrytande studie visar att din hjärna bokstavligen inte kan känna igen fruktos som en mättande mat – även om du har fått i dig lika många kalorier som från druvsocker. Forskarna upptäckte att dessa två sockerarter tar helt olika vägar till hjärnan – och en av dem säger nästan ingenting vettigt till hungershormonerna.